Until the morning light, maybe

Såhär långt har det varit en väldigt intressant helg, med två riktigt epic failures som mixats fint med lite trevligare saker, för vilket jag nu tänkte redovisa både och haha!

Fredagen får nog ses som en av mina längre dagar på ett ganska så bra tag. Steg upp i hyfsat lagom tid för att både hinna plugga, ta mig in till stan och hämta en bok på biblioteket, småjustera lite på någon låttext, kvällsträna samt laga mycket mat (tacopaj och lasagnette) för framtida matlådor.

Sagt och gjort! Pluggade, spelade för mycket gitarr och lagade mat tills mitten på eftermiddagen. Sen bar det av in till centrum för att hämta ut min bokade Peter Wallensteen-bok inför helgens plugg. Precis utanför bibliotekets dörr mötte jag helt oväntat Pierre vilket var awesome roligt! Efter tio minuters samtal skule jag hämta boken och märkte då att de stängde dörrarna in klockan 17.45! Jag ryckte i handtaget in 17.47...

Detta sabbade på ett snyggt sätt halva helgens skolarbete. Däremot ledde det till en korridorsfest senare samma kväll istället (vilket sabbade min träning men jaja). Fick dessutom först höra lite nytt plinkande från Pierre över en öl i hans studentkorridor, och den killen borde på fullaste allvar ta sig i kragen och spela in en EP och därefter börja hacka på lite skivproducenter... både spel, röst och texter är stundtals alldeles exceptionellt bra tycker jag! Efter att han hade fått lufta ett par idéer så blev vi ackompanjerade av Johan och Mazin, sen vart det korridorsfest vilken pågick ett bra tag i kul sällskap, en riktigt lyckad kväll! Men detta leder mig osökt in på min ordentliga epic fail:

Strax efter klockan 3 på morgonen började jag traska mot Centralstationen. Smått dragen tänkte jag lungt och sansat att "Äsch, bussen går ju 4.30, det blir bara 50 minuter att vänta. Det klarar jag lätt".

Väl nere på Centralen såg det väldigt tomt ut överallt, och jag traskade fram till busstidtabellen för att ta mig en titt på tiderna. Nästa buss gick 07.30...

...............

............................................

07.30???

Jag stirrade på tiden once more, sen slängde jag upp mobilen och kollade klockan.

03.31.

...tankarna som susade genom mitt huvud i det ögonblick jag insåg att bussen gick först fyra timmar senare var allt annat än glada så att säga. Sen började jag fundera på om jag skulle börja ringa och väcka folk klockan halv fyra en lördagsmorgon bara för att sova där i tre timmars tid och sen bege mig av igen. "Njaaaaaae, förbannat, det vore ju så sjukt dumt" tänkte jag. Sen tänkte jag bokstavligt talat "Ähhhhh, FUCK IT! J*VLA BUSSJ*VEL! HELV*ETES HELV*ETE! Jag börjar väl gå hemåt sen hoppar jag på den där J*VLA bussen när den kommer ikapp mig".

Vilket den inte gjorde. Jag kan härmed meddela att det tar fyra timmar att gå de lite drygt 2 milen från Centrala Uppsala, förbi Gränby, Jälla, Vallby, Rasbo, Gåvsta och fuc*ing Lejsta för att ta sig ut till Hov på den utomordentligt trista Upplands-slätten. Fyra timmar via cykelbana, däärefter vägbana, vägarbetsområde och slutligen väggren senare så traskade jag klockan 07.30 in på grusvägen till Hov och konstaterade "nöjt" att jag faktiskt spöade bussen med en halvtimme ungefär. Haha. Ha. J*vla buss....

Vilket sen fick mig att sova till 14.30 idag (vilket förklarar tiden för detta blogginlägg, ska strax försöka sova hur pigg jag än känner mig). Idag blev det sen 4 timmars plugg och 4 timmars film vardera, något som har utgjort en ordentlig segdag där inget vettigt egentligen har blivit uträttat alls pga att min dygnsrytm förskjöts ganska hastigt och lustigt efter min promenad.

Däremot måste jag rekommendera de bägge filmerna jag såg! Först: TACK MARTIN för tipset om Good Will Hunting! En alldeles kanonbra film med riktigt vassa skådespelarinsatser, lagom glad ibland, lagom ledsam ibland, helt enkelt två mycket väl spenderade timmar! Om ni som läser inte har sett den redan: SE DEN!

Senare blev det även en nattfilm i form utav Fight Club, en film som jag väl har funderat på att se i 2-3 års tid men som aldrig riktigt blivit av. Och jag skulle nog våga mig på att vara lite harsh och ge den lite snåla 6,5 av 10 möjliga. Skådespelarinsatserna gör väl halva filmen och mer därtill(framförallt då Edward Nortons som jag diggar skarpt, men även faktiskt Brad Pitt och Helena Bonham Carter har sina kanonbra stunder), och filmsekvenserna är i mångt och mycket väldigt fängslande. Trots det kändes manuset i efterhand som för fattigt även om det säkert ligger ett par timmars/veckors tanke bakom den skripten. Menmen, fullständigt seevärd bara för att se Edward Norton slå knut på sig själv samtidigt som Brad Pitt ser arrogant cool och jobbigt ut sådär konstant och samtidigt som Bonham Carter på ett bra sätt framstår som en intressant men jätteflummig och konstigt halvdum/halvsmart pillertrillare. Ta er en titt om ni är sugna på actionfilm någon dag framöver!

Nu blir det ett förhoppningsvis lyckat, alternativt totalt misslyckat försök att sova för min del. Denna natten har jag ju åtminstone inte över två mil att gå hem som det såg ut för 24 timmar sen just nu, vilket jag väl får vara tacksam för I guess. Godnatt på er folks!